När Zayn började prata trodde jag att jag skulle dö! Inte få träffa "Världens bästa pojke". Men när dom sedan säger att det är i London dom bor blir allt till ett virr varr av lycka. För vi skulle ju också dit. Jag pratade oc sa att vi behövde gå hem och packa vilket var en lögn. Vi ville bara prata om killarna ensama. Ja packa också men mest prata vänner emellan. Men mitt i allt pep min mobil till

och jag på skärmen där det stod Anna<3<3<3 så jag öppnade sms:et och läste det noga. "Hej Sandra hur mår ni? Madelein är sjuk och ligger på sjukhus kan ni komma tidigare? Det är allvarligt."! Jag såg mig chockat omkring för att hitta Molly men hon flög omkring och pratade om vad hon skulle packa. Niall tog min hand och tittade noga på mitt ansikte för att se om jag avslöjade nåt.

- Molly titta, sa jag och visade henne sms:et. Hon stannade och trillade bara ihop gråtandes på golvet. Jag kröp fram till henne och viskade i hennes öra:

- Det kommer bli bra! Madelein kommer att bli bra. men jag visste inte om det var sant. Jag vet bara att jag hoppades på det jag sa.

- Whats up girls, frågade Louis och log. Men när vi inte log tillbaka bleknade det mer och mer hela tiden tills det inte fanns ett spår av det kvar i ansiktet. Jag fick plötsligt energi från ingenstans och sprang och hämtade nåns dator som jag sett igår kväll. Jag bar ut den och satte mig på golvet bredvid Molly och startar den. När jag är inne på internet går jag in på flygbolagets hemsida och jag tittar efter ett telefonnummer. Jag tar fram min mobil och trycker med skakiga fingrar in nummret. Det är en tant som svarar och jag stammade mig igenom det första.

- He... eej jag un..dr..dr..ade om ma..ma..n kan b...byta ett pa..pa...pa...r bil..bil..jetter till...till Lo..London, jag tog ett djupt andetag för att jag skulle sluta stamma.

- Jaha och varför ska ni byta dom, frågade hon och lät helt ointresserad.

- Jo vår vän är där och hon... hon har hamnat på sjukhus, sa jag och svalde för att inte börja gråta.

- Nämen är det på det viset, sa hon genast förstående som om hon själv vart med om det.

- När skulle ni åkt, fortsatte hon sedan och jag svarade:

- Om tre dar klockan 14:25, när jag sa det var det som om jag insåg vad det var som hänt. Madelein var sjuk och det var allvarligt.

- Okej jag har era biljetter uppe på skärmen, skulle det funka med i dag klockan 18:35 i stället, sa hon och jag sa:

- JA tack men jag måste packa nu ring mig om det är nåt, när jag lagt på kom jag på att jag sagt det sista som om hon var Anna, Sofih, Molly eller Madelein.

- Was happening? frågade Zayn och alla killarna log åt nåt som jag och Molly inte fattade.

- We are going to London today! svarade jag och Molly tittade på mig och nickade.

- Why? frågade Liam och tittade misstänktsamt på oss som om att vi inte ville ha nåt med dom att göra, och detta var vår "BRILLIANTA" ide på hur vi skulle dissa dom.

- Ehmm... We have some best friends there and one of them is sick, and it's not well whit her! svarade Molly och grät ännu mer.

Jag tittade mellan killarna och Sandra och Molly som låg och kramades, gråtande på golvet. Sedan sa tjejerna något till varandra och reste på sig.

- We need to go home and pack for real now, sa Sandra och log lite generat. Jag tittade på henne precis som de andra killarna och frågade:

- So you would not packed before? You just said it?! när jag sa det tittade dom på mig och nickade.

- We wanted to talk about you guys, friends between. skrattade Molly men det var inget glädje skratt det var bara något som slank ur henne för att man brukar göra så. Jag tittade på dom och det gjorde så ont i mig att se dom gråta. Sandra drog med Molly ut i hallen och vi alla följde efter.

- I follow you home, sa Niall och började ta på sig sin skor. Men Sandra skakade på huvudet och sa:

- No stay here whit the boys! You have work to do. jon log ett sånt där matt leende som man ler när man precis mist någon. Niall skakade på huvudet.

- No way I'm gonna let you be alone. They fix it whitout my help. I'm only screw things up. sa han och log ett blygt leénde samtidigt som han rodnade. Han tittade på Sandra och tittade sedan iväg. Ho grep tag i hans haka och vred hans huvud så han tittade på henne igen.

- Don't look away, sa hon och log ett lite lyckligare leénde.

- Why not? frågade Niall och rodnade mer.

- Becuse when you look at me I feel so... so. Beautiful! sa hon och log mot marken. Niall skrockade och nu var det hans tur att vrida upp hennes huvud så hon tittade på honom.

- You are beautiful even if I'm a millions miles away, sa han och log ett bländande leénde mot henne.

- Okay so you're in love! But can you do that some other place, sa Harry och gjorde en sådan där grimars man får när man äter en citron. Jag skrattde och alla tre gick ut.

---

Så nu har jag kagt upp 2 kapitel idag! Bra va!!!!

Ja

---